O angluno gavutno Romano Muzeumo ando Hodász, ando 2001 -to bersh kerdyas jekh romnyi e Rézműves Melinda, kon ande etnologia kerel butyi. O duj khera thaj o ekspozicii sikaven sar zhuvenas o roma ande themeski stungo rig, ando Nyírség. E muzeumosko oficialo putripo ando 2009 -to bersh has ando I. Themutno Religiako Muzikako Romano Festivalo. Ando Ungriko Them cirka 400 gavengo muzeumo hi. O Hodásziko Romano Muzeumo palal kamel te resel o nakhle 40 bersha. Kamel te del jekh misal e romen thaj e beashen karing odo, hoj vi von te keren kasavo romano muzemo.

Shaj beshel o manush ando gav vaj ando foro, ande jekh gav ando Nyirség, vaj ande jekh baro foro pash e derjav, ande jekh chorro chikalo kher, vaj ande jekh barvalo kuch kher, de karing odi, hoj patyivales te zhuvas sako dyes, trubul te pinzharas amare nakhle bersha, amari hishtoria. Majfeder rakhas amaro than, te patyiv das amari tradicia, so ande amaro trajo labjaras, thaj hatyaras thaj na lazhas amaro romanyipo. Kade te zhuvaha, akkor shaj phenas ke zumadyam te rodas e bukurija ande amaro trajo. Karing ado kamel zor te del o angluno Romano Muzeumo.

O Hodász ando Szabolcs-Szatmár-Bereg kotorthem hi, kathar e Peshta 300 km, mashkar o Nyírbátor thaj Mátészalka. Ando gav 3500 manusha beshen, andar ado pashe karing o 1700 roma zhuven athe. Hi kon vorbinen romanes, thaj hi kon aba pe sinyimaste na vorbinen romanes, lenge phenas ke romungra hi.

O Hodász pal o roma kerdyilas pinzhardo gav. Ando 1941 bersh ando gav av’jas jekh görög- katoliko terno rashaj, Sója Miklós akharnas les. Ando ungriko khangeri kerelas butyi, thaj kanak has les vrema zhalas mashkar o roma, pal o Del te vorbinel lenca.

Maj palal o phure manusha kamle te kinen jekh kher, hoj khangeri te keren andre.

Vash adi gile ando gava, love te mangen thaj po agor kerde e khangeri. Pe romani shib lisarde e liturgia, hoj kade te asharen le Devles.

O phuro rashaj panzhvardesh bersh kerdyas butyi ando gav, butivar na numa sar rashaj, de vi sar socialno butyarno. O gav barvalo hi ande relegii: duj katolikusha khangera, jekh proteshtansho khangeri thaj jekh karizmatikusho romano kethanipo. O kaver pinzharipo karing e Rézműves Mihályné Lina phandadyol.

Tranda thaj jekh bershengi has, kanak kerdyas jekh xurdyelin pe teleposko mashkar, ando 1970 -to bersh. Pal jekh bersh jekh nyevi xurdyelin vazdade o roma thaj jekh ungriko asosiacia zhutindyas len. Ande xurdyelin jekh soba has kaj sityuvenas o shavore thaj jekh cinyi kinda. Ando 1980 -to bersh jekh peshtaki fabrika zhutindyas te keren inke jekh soba, jekh viramlin thaj jekh toaleta. E Lina romanes thaj pe ungriko shib vorbinlas e shavorenca thaj phenelas lenge paramichi. But zhene pinzharde e xurdyelin kaj puterdyi has karing o familii thaj kaj duj shiba sityarnas e shavorenge. Butivar has othe e media thaj dyas informacia pal e xurdyelin. E romengi tradicia opre ljas kasave elementi so andar e katoliko khangeri resle la, feder ande festa. Angla so paruvdyilas e politika ando 1990- to bersh line te bistren e selikane gada, majfeder vash e media thaj vashode te na dikhen len avri mashkar pende o gazhe. Adyes numa o phure phiren ande selikane gada. Klopoto kerenas dulmut ando 1800 bersha, de pe adi numa o phure seren, von kathar penge phure shunde. Ando komunizmo butzhene guruven inkernas thaj ko gazhe phirenas butyi te keren. Po romano telepo mashkar e romenge khera hi o Romano Muzeumo. O kher ando 1950-60 bersha vazdadyilas. Pash o kher -ande soste numa jekh soba has- has inke duj khera, save musarde kanak nyeve khera kerde le romenge ando 1970 -to bersha. O Rézműves Mihály Görög thaj leski romnyi e Brága has o dujto xulaj e kheresko. Von vazdade karing o kher jekh kinda ando 1970 -to bersha. Kanak mule o phure, pal odi bikindyas o kher e familia e Rézműves Károly Kakareske thaj leske romnyake. Lendar kindyas o kher e Rézműves Melinda. Kerdyam jekh nyevi putri pe avlin so sikavel sar beshenas o roma tela o II -to lumako maripo. O kher kaj hi jekh kinda thaj jekh soba sikavel sar zhuvelas jekh cerra majbarvali familia. E soba paralelo forma sikavel andar e trabengo ashpekto. Angal o vudar ando duj kolci hi o duj thana, mashkar lende e masalya. Hi jekh lungo kasht so pe kheresko berand zurardyam, pe ado hi o gada. Pash o vudareski stungo rig hi jekh lada, pe soste shaj beshenas o manusha, pash adi hi o shifonyi ande soste o tate gada shuven. Ande kinda shaj dikhas jekh purano bov, thaj jekh shifonyi e vasonge. Pash e vudareski chachi rig hi jekh lungo lada, ando kolco hi jekh lavoro ande soste shaj thoven penge vast. Pash o vudar pe stungo rig hi e masalya. Vi ande putri paralelo forma len o trabi so andre hi. Angal o vudar ando kolco hi o duj thana, shtar kashta shude tele ande phuv, pe adala shude phala thaj phuv. Opral suluma hi. Ado hi o dikovo. Mashkar o thana hi e mesalya, pe soste chik shude thaj pe parno rang makhle. Pash o vudar pe chachi rig hi o bov, so brugovo phenelpe. Shtar kashta shude ande phuv, opral sane kashta, pe ado chik thaj opral jekh pleho shude pe soste jekh xuv has. Jekh tuba ingrel o thuv avri, sar horno. Ande jekh lavoro zhanenas te thoven pen.

Ando vudar karfina marde thaj pe ado shuvenas penge gada, vaj tela o sherand. O sherand andar jekh zuralo poxtan suvde ande soste suluma shude thaj opral has jekh rotya vaj ketrinca. Bari te has e familia thaj na resenas po than, akkor pe phuv shuvenas suluma thaj kade sovenas. Kanak tunyariko kerdyilas mechesho has len.

Vasno hi amenge te sikavas e romane butyange trabi. Ando Muzeumo barol o numero e fotografiengo - familiake, inkestane, xurdyelinjake, khangerake- adala kathar o 1950 -to bersha zumaven te sikaven e romengo trajo ando gav. Le murshikane thaj zhuvlikane selikane gada sikaven, hoj ande savo gav phirade len.

Ande muzeumpedagogiako programo sikavas kasave butya so khere keren, thaj so pe jekh baro dyes keren- sar ke patradyi, rusaji, krechuno. Maj vasni butyi hi, hoj te kidas ande jekh e romen. Zhi pe adi vrema na cerra programura kerdyam le ternenge thaj le phurenge. Kon ando gav avel shaj dikhel e gaveski Biblioteka, so Czine Mihály akhardyol, kon e ungriko literaturako profesoro has. Athe shaj ginaven vi leske pustika, ginadya. Angal e biblioteka hi e proteshtansho khangeri kaj lesko sobro ashel. Sar andre avas ando gav, pash e cirdelin hi jekh cino paji kaj mashen shaj xutren thaj o familii shaj kerel othe vi programura.

Te hi tut vrema av amende, Devleha dikhas Tut!

Rézműves Melinda

Akadálymentes weboldal

 

- Hírek ESZA

NyelvEsély Partnerintézmény
Szociokulturálisan érzékeny, fenntartható tanulás 

 

Ma 5

Tegnap 23

Héten 28

Hónapban 586

Összesen 42459

Jelenleg 17 vendég és nincs tag online

Copyright © 2016-2017 All Rights Reserved.